Siberian Husky

Siberian husky är en rysk hundras, som troligen avlades fram av tjuktjerna i östligaste Ryssland. Därifrån spreds rasen österut, över Berings sund till Alaska och Kanada under guldruschen vid 1900-talets början. Med tiden har den också blivit en omtyckt familjehund.

Troligen har huskyn utvecklats ur den första slädhundsrasen, som även är anfader till bl.a. samojedhunden och Alaskan malamute. Avelsarbetet skedde för mycket länge sedan, vilket bekräftades vid en DNA-analys som gjordes 2004. Denna visade att Siberian husky är en av de äldsta hundraserna i världen.

Avelsarbetet har alltid varit inriktat på funktion snarare än på utseende, och detta har gjort att huskyn saknar kända defekter. Ursprungligen användes hundarna för att dra slädar över långa avstånd, och det var i detta syfte som de importerades till Nordamerika. De blev även populära att använda som draghundar vid slädkapplöpningar, där de snabbt blev den dominerande rasen eftersom de var mindre, snabbare och tåligare än de draghundsraser som tidigare hade varit de mest använda. Av samma anledning har flera av polarforskningens pionjärer använt sig av huskies.

Att ha en husky

Siberian husky är en ras som kräver stimulans, både fysisk och social. Den är van vid att arbeta tillsammans med andra hundar, för att dra slädar under hårda förhållanden. Tillgodoser man rasens behov av motion fungerar den dock utmärkt som familjehund, även om den kan vara en aning reserverad. Det är dock vissa saker som man bör känna till innan man skaffar en husky.

Det är framför allt friluftsintresserade svenskar som skaffar en husky, även om den alltså även fungerar som familjehund. Man bör dock inte skaffa en husky om man bor i en liten lägenhet, långt från grönområden. Hunden har en stark jaktinstinkt och kan sätta av efter många typer av presumtiva byten, som får, höns eller katter. Om man vill låta hunden gå fritt i trädgården bör man sätta upp ett högt staket.

Vad är dina tankar om huskies och draghundar?

Skicka dina synpunkter till kontakt@lillgards.se.
Mer om hundar
Draghundskörning

Intresset för alla typer av friluftsliv ökar ständigt i Sverige. Därför är det inte heller förvånande att fler och fler svenskar får upp ögonen för draghundskörning.

Nordisk stil

Även om man bara har en hund kan man tävla med den. Det finns något som kallas nordisk stil, där hunden drar en pulka och föraren åker skidor efter den. Inom denna idrott finns det en specialklass, linkörning, där man kör med en lina mellan hunden och föraren. För det mesta tävlar man med raser som vorsteh, schäfer och dobermann, även om polarhundar också förekommer. Det går dock att tävla med nästan vilken ras som helst.

Utrustning

För att prova på draghundskörning behövs egentligen inte särskilt mycket utrustning. Men precis som i alla andra sporter blir upplevelsen bättre ju bättre utrustning man har. Det gäller dels föraren, men framför allt hundens utrustning. Selen är troligtvis den viktigaste enskilda delen när det kommer till framgångsrik draghundskörning. Om man bara vill prova på kan man använda i stort sett vilken sele som helst som man har liggande. Men vill man satsa på draghundskörning, antingen som sport eller som ren motion för sig själv och sin hund, bör man välja en s.k. Nome-sele, sydd efter hundens mått. En välsittande sele ska nämligen låta hundens skuldror röra sig, och placera draget över bröstet och bogarna. Skalmen förbinder pulkan med hundens sele, och är för det mesta gjord i aluminium eller glasfiber. Bågen på skalmen stabiliserar pulkan, så att den inte välter. Vid tvära svängar och omkörningar kan dock föraren behöva stödja ekipaget genom att hålla bågen upprätt. När det kommer till pulkan finns egentligen bara två krav vid tävlingar: innermåttet ska vara 115 cm på längden, och vid tävling ska den vara lastad med 15 eller 20 kilo, beroende på hundens kön. Vanligast är att pulkorna idag är byggda i glasfiber, och man kan välja att köpa en hel pulka eller plocka ihop sitt ekipage av separata delar. Linan som förbinder hunden med åkaren i linkörning ska vara elastisk, eftersom hunden annars känner ett ryck när den drar. Många hundar har också lärt sig att inte dra i kopplet, och kan då tro att de är kopplade när de spänts med en icke-elastisk lina.
Bästa rasen för jakt?

Vilken hundras är den bästa rasen för jakt? Enligt nya rön ska det faktiskt inte spela någon roll vilken ras man använder sig av utan det hela handlar om hur man tränar sin hund – ju mer träning desto bättre jakthund med andra ord!

hundar-siluetterAtt säga vilken hund som är den allra bästa för jakt ger upphov till många svar eftersom att alla jägare nog tycker olika och har sina egna teorier om vilken ras som är bäst lämpad för ändamålet. Kanske är det också därför som tidningen Svensk Jakt tillsammans med Svenska Kennelklubben nu tagit på sig uppgiften att skicka ut en enkät till 5 000 slumpmässigt valda medlemmar i Jägareförbundet just i syfte att ta reda på hundens betydelse vid jakt. Precis som att man även tar reda på vilken hundras som är vanligast bland jägarna, för visst är det vanligt att jaga med hund. Hos till exempel jaktbutiken Fähallen Jakt online finns massvis av olika jaktprylar både till människa och hund – vilket är en indikation på hundens betydelse under jaktsäsongen. Men vilken hundras är då bäst lämpad för jakt? Ingen speciell om man frågar hundinstruktören Johan Eklöf.

Träning viktigare än ras

I tidningen Skogsaktuellt skriver hundtränaren Johan Eklöf att det inte spelar någon roll vilken hundras man väljer när det är dags för jaktsäsong. Vad han menar är att det hela handlar om träning och att det går att träna i princip alla hundraser till att bli duktiga jakthundar. Men för vissa raser får man självklart ägna mer tid åt träning än åt andra. Dock ska minnas att alla hundar har en medfödd nedärvd jaktinstinkt och den är det som man ska locka fram till ytan när man tränar sin hund. Samtidigt ska man heller inte glömma att ta hand om sin vovve ordentligt, speciellt nu i vinterkylan. Vissa hundar kräver, som de flesta ägare nog redan vet, mer omvårdnad än andra nu när kylan tränger på allt tydligare i landet. Och ska man dessutom jakttränahunden är det extra viktigt att hunden är välmående och orkar hålla sig pigg och alert. Men hur ska man ta hand om sin vovve på allra bästa vis? Det är något som man från ett försäkringsbolag tipsar om i ett pressmeddelande hos MyNewsDesk.

Så tar du hand om din hund i jakttider:

  • hundarInnan hunden går ut i skog och mark – se till att anpassa hundens foder och vatten för aktiva dagar, och se även till att portionera ut maten under hela dagen så att hunden orkar hålla igång. Tips är att ge en fjärdedel foder på morgonen, och sedan en fjärdedel under dagen och sen de två resterande fjärdedelarna på kvällen. Vatten ska hunden självklart utfodras kontinuerligt med under hela dagen!
  • Uppvärmning är nyckeln för att hunden ska orka – att sätta igång jakten på en gång är inte en bra idé, börja med uppvärmning i små etapper för att hunden ska bli varm i kläderna och hålla igång sin jaktinstinkt och sitt intresse.
  • Låt hunden varva ner efter jakten – en dag i skogen med nosen i backen gör hunden uppe i var och därför är det bra att varva ned efter jaktdagen med en långsam promenad för att lugna hunden och bättra dennes återhämtning.
  • Pyssla om med massage och stretch – precis som för oss människor blir hunden trött i kropp och leder efter en dag i skogen, se därför till att pyssla om vovven hemma för att få igång blodgenomströmningen och öka syresomsättning fr att slippa öm och stel kropp. För precis som för människor är detta ett bra sätt att minska muskelspänning och förebygga förslitningsskador.